När man är nere på botten..
Som så många gånger förr är jag nu tillbaka där nere på botten, jag är där nere och kämpar, försöker ta mig upp till ytan.
Jag funderar så mycket, jag grubblar, analyserar och försöker förstå vad jag har gjort i mitt tidigare liv för att förtjäna att må såhär.
Jag har två sjukdomar som det knappt finns någon forskning om, två sjukdomar som ställer till hela mitt liv. Två smärtsamma sjukdomar, inte bara fysiskt utan också psykiskt. Två sjukdomar som är kroniska. Som jag måste lära mig att leva med.
Mitt lipödem går att operera med fettsugning, patienter som har gjort operation har alla goda resultat med minskad smärta och storlek. Fettsugning kan hjälpa mig och lindra mina besvär, men jag behöver flera operationer för att uppnå resultat eftersom
jag är i lipödem stadie 3.
Tyvärr så står inte landstinget för dessa operationer, för de anser att det är "skönhetsingrepp". Jag har inte råd att fettsuga mig.. men i februari har jag bokat en konstulation i Stockholm på Nordiska kliniken hos dr Elmér.
Min endometrios ställer också till det nåt så enormt, att inte orka göra något utan att få ont. Ha problem med att sköta magen, inte orka tömma blåsan för jag kan inte ta i för det gör så ont i magen. Det tar på psyket det med, resultatet av all denna
smärta är depression.
Jag är rädd, rädd för vilken vård jag kommer få. På vad som kommer hända, kommer det sprida sig mer? Kommer jag kunna få mer barn..? Kommer jag få hjälp med smärtan, ska jag leva på morfintabletter resten av livet?
Snart är min mammaledighet slut, hur ska jag orka jobba? Jag orkar ju knappt vara hemma och ta hand om H. Under detta året som jag varit ledig har jag varit på sjukhuset flera gånger i veckan. Provat nya mediciner, träffat olika läkare på alla möjliga
mottagningar. Kurator, sjukgymnast, 5 olika läkare på psykiatrin, många olika läkare på Vårdcentralen, gyn i Arvika och i Karlstad.
Glad att jag hittat några bra läkare som tagit mig på allvar, min sista läkare på psykiatrin hjälpte mig att tillslut hitta rätt medicinering för min depression, generilserad ångest och borderline.
Glad för jag fick träffa en läkare på Gyn i Arvika som beställde en MR röntgen på min mage.
Glad att jag träffa min sjukgymnast som verkligen vill hjälpa mig.
Nu vill jag att vården ska gå framåt! Mer forskning om endometrios och att landstinget ska börja bekosta fettsugning på lipödems patienter.
Och jag fortsätter kämpa.. en vacker dag ska jag vara symtomfri 🕊
